Näsboholm har en historia med rötter i medeltiden
Enligt jordeböckerna fick Elin Torstensdotter Näsboholm i morgongåva av sin make och ägaren till Torpa, Benkt Arvidsson Store. Året bör ha varit omkring 1370. När Benkt Arvidsson avled år 1400 kom änkan Elin Torstensdotter på obestånd och sålde Näsboholm till danskbördige riddaren och riksrådet Abraham Brodersson. Abraham Brodersson som var av släkten Tjurhuvud var en av medeltidens mest omtalade stormän och kom så småningom att äga ett godsimperium som fördelade sig över Halland, Småland och södra Västergötland och mot slutet även i Östergötland, Södermanland, Finland, Skåne och Själland. Största delen av sina gods och egendomar fick han som säkerheter för personliga lån som han gav till drottning Margareta för hennes olika krig.
Avrättades år 1410
Men all framgång och rikedom gjorde honom övermodig och han var beryktad för sin sedeslöshet. Bland annat struntade han i det stillestånd som danskarna under den holsteinska fejden ingått med försvararna av det belägrade Sønderborgs slott. Abraham trängde sig in i slottet och våldtog en ung kvinna. För detta brott mot "lands- och qvinnofriden" och för sitt hänsynslösa sätt att efter eget behag konfiskera egendomar avrättades han den 27 augusti 1410 på direkt order av drottning Margaretas skyddsling och efterträdare, Erik av Pommern. Samtidigt fick Erik av Pommern en ursäkt at undanröja en storman som blivit både rikare och mäktigare än han själv.
Strax innan Abraham Brodersson avrättades hade han upplåtit Torpa gods till den danske väpnaren Henneke Bæckman. I upplåtelsen följde Näsboholm med. Näsboholm kom sedan under åtskilliga år att lyda under Torpa slott.
Näsboholm kom att lyda under Torpa slott.
Omvandlades till eget säteri
År 1801 inköpte häradshövding Sven Gabriel Lindeqvist Näsboholm. Köpet omfattade Näsboholms säteri med de tillhörande fem torpen Sandlid, Bockanabben, Ebbelund, Jonsbo och Övre Sandslätt. Till gården hörde också ett tegelbruk. Vid denna tid var jordbruket den huvudsakliga näringen även om tegelbruket också gav en del inkomster. Bruket låg där den nuvarande jätteeken är belägen och leran som användes för att bränna tegel hämtades i det område som numera är omgjort till en damm.
Järnvägen skar genom ägorna
Där klubbstugan nu ligger låg tegelmästarens bostad. I början på 1900-talet kom den verkligt stora förändringen på Näsboholm. Då byggdes den järnväg som kom att skära rakt igenom ägorna.
Intill banan uppfördes också ett sågverk på det område som idag är Näsboholm 1:7 och ägs av Lars-Erik Melkner. Sågverket drevs intensivt i tre år tills skogen runt omkring var helt slut. Sågverket monterades ner och flyttades till annan ort. Under de år sågverket var i gång arbetade 200 skogsarbetare och hästar med att transportera timmer till sågen.
På Näsboholm fanns fram till 1990 hållplatsen Näsbovik.
Först världskriget skapade brist på stenkol
År 1914 lades tegelbruket ned. Brist på stenkol var den främsta orsaken. Första världskriget och den tyska blockaden av brittiska hamnar gjorde att inget stenkol kom till Sverige och ugnarna i tegelbruket kallnade.
Strax efter Andra världskriget, år 1948 köps gården av Claes Carlsson från Borås. För att klara finansieringen avstyckar han och säljer ifrån huvudbyggnaden. Köpare är den internationellt kände musikern och kompositören Gösta Jahn.
Högvarv i industrin skpar efterfrågan på sommarstugor
Industrin runt om i Sjuhäradsbygden går på högvarv och arbetarna i den framväxande textilindustrin börja efterfråga sommarstugor. En detaljplan för fritidshusbebyggelse görs över Näsboholm och stadfästs 1956.
Claes Carlsson bodde aldrig själv på Näsboholm. Gården arrenderades istället ut till olika arrendatorer. Axel Johansson bodde på gården och brukade den från sent 50-tal till slutet på 1970-talet. Då han slutade som arrendator var det svårt att hitta någon ersättare. Jordbruket hade förändrats och det krävdes större marker är Näsboholms för att jordbruket skulle vara lönsamt. Olika arrendatorer byter av varandra men under lång tid arrenderas gården av Göte Hallqvist från Marbäck. Han och hans fru bedrev en liten verksamhet med får.
Herrgården brinner ner till grunden
1992 avlider Claes Carlsson och gården övertas av hans döttrar Anna Håkansson och Birgit Carlsson. Herrgårdsbyggnaden hade några år tidigare sålt av Gösta Jahns arvinge och dotter Cilla Jahn till ett byggbolag som ägdes av Dan Rylander. Rylander fick statliga bidrag för att rusta upp huset som ansågs vara ett kulturminne värt att bevara. Kostnaderna för att rusta upp huset var mycket stora då det gamla huset under mycket lång tid stått och förfallit.
Auktion i juli 1980 sedan Cilla Jahn sålt herrgårdsbyggnaden.
I början på 1990-talet genomlevde Sverige en stor ekonomisk kris, den så kallade byggkrisen. Fastigheter som tidigare sålts för höga priser blev plötsligt osäljbara. Försöken att sälja mangårdsbyggnaden efter renoveringen misslyckades och en vinternatt 1992 brann huset ner till grunden.
Tomten förvärvades så småningom av Lennart Håkansson som åter införlivade marken med Näsboholms Gård.
Den nyrenoverade herrgården på Näsboholm innan branden 1992.
Anna Håkansson, dotter till Claes Carlsson flyttade 1992 från sitt hem i Borås till den gamla rättarbostaden på Näsboholm. Anna bodde fyra år på Näsboholm tillshon avled 1996. Näsboholm ägdes sedan gemensamt av Annas syster Birgit Carlsson och Annas äldste son Lennart Håkansson. Under denna tid påbörjades en modernisering av gården. Granplanteringarna väster om tillfartsvägen togs bort, markerna kring fritidshusområdet och vägarna rustades upp och tidigare igenväxta marker öppnades upp. De första kontakterna för att göra en ny modernare detaljplan över fritidsområdet togs också under denna tid. Den gamla ladugården renoverades och en helt ny ladugård stod klar i hösten 2008. Den 27 oktober 2009 avlider Birgit Carlsson och Lennart Håkansson tar ensam över ägandet av Näsboholms Gård.
