Näsboholm har en historia med rötter i medeltiden

Första världskriget gjorde att tegelbruket på Näsboholm tvingades lägga ner.
När järnvägen kom till Sverige drogs en järnvägslinje rakt igenom Näsboholms ägor.
Den snabba industrialiseringen efter andra världskriget skapade efterfrågan på sommarstugor.
Näsboholms dramatiska historia finns dokumenterad 650 år tillbaka i tiden.

Torpet Sandlid byggdes i mitten på 1800-talet.     Torpet Bockanabben.              Arbetare vid tegelbruket omkring år 1900. 

 

På tomten intill ruinen på Näsboholm stod en mäktig gran. Enligt berättelserna i bygden planterades den på en tidigare ägares, Alida Brovalls, femårsdag. Om berättelsen var sann var granen 146 år gammal då den fälldes i augusti 2017. Men Näsboholm, eller Nääs som det en gång i tiden har hetat är betydligt äldre än så. På Näsboholm har det funnits bosättare ända sedan stenåldern. På den plats där Reine Johansson idag har sitt hus har det konstaterats att det funnits en stenåldersboplats, och i det nuvarande naturreservatet kan man se spår efter åkrar från bronsåldern.


Fick gården i morgongåva

Enligt de tidigaste kända dokumenten fick Elin Torstensdotter Näsboholm i morgongåva av sin make och ägaren till Torpa slott, Benkt Arvidsson Store. Året bör ha varit omkring 1370. När Benkt Arvidsson avled år 1400 kom änkan Elin Torstensdotter på obestånd och sålde Näsboholm till danskbördige riddaren och riksrådet Abraham Brodersson. Abraham Brodersson som var av släkten Tjurhuvud var en av medeltidens mest omtalade stormän och kom så småningom att äga ett godsimperium som fördelade sig över Halland, Småland och södra Västergötland och mot slutet även i Östergötland, Södermanland, Finland, Skåne och Själland. Största delen av sina gods och egendomar fick han som säkerheter för personliga lån som han gav till drottning Margareta för hennes olika krig.


Avrättades efter våldtäkt år 1410

Men all framgång och rikedom gjorde honom övermodig och han var beryktad för sin sedeslöshet. Bland annat struntade han i det stillestånd som danskarna under den Holsteinska fejden ingått med försvararna av det belägrade Sønderborgs slott. Abraham trängde sig in i slottet och våldtog en ung kvinna. För detta brott mot "lands- och qvinnofriden" och för sitt hänsynslösa sätt att efter eget behag konfiskera egendomar avrättades han den 27 augusti 1410 på direkt order av drottning Margaretas skyddsling och efterträdare, Erik av Pommern. Samtidigt fick Erik av Pommern en ursäkt att undanröja en storman som blivit både rikare och mäktigare än han själv.

Näsboholm lydde under Torpa slottStrax innan Abraham Brodersson avrättades hade han upplåtit Torpa gods till den danske väpnaren Henneke Bæckman. I upplåtelsen följde Näsboholm med. Näsboholm kom sedan under åtskilliga år att lyda under Torpa slott. Det finns sedan uppgifter om att en herr Erik Persson år 1600 var ägare till Näsboholm.  Och år 1650 står Göran Galle som ägare.

Näsboholm kom att lyda under Torpa slott

År 1715 redovisas Göran Galles måg, Erik Rosenstråle som ägare. Troligen övertogs gården redan 1715 av överste löjtnant Hans Björnsköld som ägde den fram till år 1750.

Björnsköld skadades i krig 1708

Hans Björnsköld föddes 1664 och kom att göra militär karriär. Som trettonåring blev han volontär vid Älvsborgs regemente och vid femton år ålder blev han korpral. Sedan avancerade han successivt. 1703 blev han kapten och major 1705. 1708, samma år som den svenska armén under Karl den XII, marscherade mot Moskva, fick han överstelöjtnants avsked. Hans Björnsköld avled den 2 april 1750 på Källebacka.
I Riddarhusets dokument finns det antecknat att han ofta blev skadad i krig. Hans Björnsköld gifte sig med sin tolv år yngre hushållerska Johanna N.N. Johanna föddes 1676 och avled 1745. Hon är begravd i Marbäcks kyrka.

Räddade ryttare till häst

Enligt en sägen ska Hans Björnsköld på ägorna ha upptäckt en ryttare som fallit av sin häst. På den tiden gick viktiga ridvägar över Näsboholms marker. Ryttaren som Björnsköld hjälpte och gav mat och husrum till, visade sig vara drottning Kristina som hade för vana att allt som oftast vara ute och rida, förklädd till man. Kristina tackade sin välgörare genom att ge honom ett fint ämbete i Stockholm.
Enligt sägnen vantrivdes Björnsköld i Stockholm och längtade hela tiden tillbaka till Näsboholm. När drottning Kristina abdikerade år 1720 flyttade Hans Björnsköld tillbaka till sitt Näsboholm.
Ägare till Näsboholm är sedan en kapten Fleetwood och 1787 en kapten Elfman.

Eget tegelbruk

I slutet av 1700-talet startades på Näsboholm ett tegelbruk. Tegelmästarens bostad låg där nuvarande klubbstugan ligger. Dammen och alla håligheter i området är det som blev kvar sedan man grävt lera och använt leran till framställning av tegel och senare också takpannor. På den något upphöjda asfaltvägen från klubbstugan fram till Stora eken gick en järnvägsräls där vagnarna drogs med oxar eller hästar.

 

Tillverkning av tegel var en lönsam och viktig verksamhet. Då Tranemo kyrka byggdes år 1882 användes bland annat tegel från Näsboholm. Teglet fraktades med häst över isarna från Näsboholm till Tranemo. Tegelbruken på Näsboholm har varit lokaliserade till två olika platser på gården. Den senaste, intill cykelvägen, där det nu finns en stor och mäktig ek.

                                                                                                               Tranemos åttakantiga kyrka

Omvandlades till eget säteri

År 1801 inköpte häradshövding Sven Gabriel Lindeqvist Näsboholm. Köpet omfattade Näsboholms säteri med de tillhörande fem torpen Sandlid, Bockanabben, Ebbelund, Jonsbo och Övre Sandslätt. Släkten Brovall tog sedan över egendomen.

Släkten Brovall kom från Hökerum

I slutet av 1800-talet residerade patron Thure Brovall på Hökerums Gård. han var, på den tiden, en betydelsefull och mäktig person. Thure Brovalls farfar, Bengt Brovall som i det militära tjänat upp sig till sergeant var den som lade grunden till ett omfattande ägande där också Näsboholm ingick.

Aron Brovall köpte flera gårdar

På ett märkligt sätt hade Bengt Brovall kommit över gården Lursten mellan Hällstad och Timmele. Den hade enligt traditionen donerats till honom av överste von Saltza, för att Brovall i en drabbning under pommerska kriget i mitten av 1800-talet hade räddat livet på översten.

Nu var sergeanten en smått förmögen man. Han gifte sig med Maria Lisa Bergman i Lursten, Hällstad och den 8 december 1785 föddes sonen Aron.
Under Aron Brovalls tid upplevde släkten Brovall sin storhetstid. Denne var en skicklig affärsman och hans hustru medförde också en del pengar i boet.  Rader av egendomar kom i Aron Brovalls hand, Hökerum, Hof, Redvädgsborg, Frännarp i Timmele och de två gårdarna Näsboholm och Brunnsnäs.

Helena och Bernhard brukade Näsboholm

När Aron Brovall avled delades gårdarna upp. Näsboholm kom att tillfalla sonen Bernard Brovall, född 1826, som sedan en tid tillbaka tillsammans med sin maka Helena Brovall, född Landén, var bosatt på gården och brukade den.

Bernard och hans hustru Helena fick tre barn: Bernhard jr. född 1860, Gertrud Charlotte Chatarina född 1862 och Alida född 1866.

Gården kom så småningom att tillfalla dottern Alida som blev änka vid blott 28 års ålder. I kyrkböckerna kan man läsa att hennes bror Berhard jr. som normalt annars skulle ha ärvt gården hade blivit omyndigförklarad. I husförhören betecknas han som "idiot".  Bernard jr. fick en god man och levde på Näsboholm fram till sin död.

 
   Helena Brovall, född Landén fick tre barn, Alida, Berhard och Gertrud.

Järnvägen skar genom ägorna

I början på 1900-talet kom den verkligt stora förändringen på Näsboholm. Då byggdes den järnväg som kom att skära rakt igenom ägorna.

Intill järnvägsbanan uppfördes också ett sågverk på det område som idag är Näsboholm 1:7 och ägs av Lars-Erik Melkner.

Huset intill, det som idag ägs av Lars och Marianne Karlberg var vid den här tiden ett flerbostadshus. I huset fanns sex mindre lägenheter där sågverksarbetarna bodde med sina familjer.

Sågverket drevs intensivt i tre år tills skogen runt omkring var helt slut. Sågverket monterades ner och flyttades till annan ort. Under de år sågverket var i gång arbetade 200 skogsarbetare och hästar med att transportera timmer till sågen.

 

Bygget av järnvägen gav många unga män arbete.  Här tar man sig igenom berget vid Näsboholm. 

Brist på stenkol fick ugnarna att kallna

Ugnarna i tegelbruket på Näsboholm eldades vid den här tiden med stenkol som importerades från England. Men under första världskriget blockerades brittiska hamnar och Sverige fick inte längre något kol. Konsekvensen för Näsboholms del blev att tegelbruket lades ned 1914. Utan kol gick det inte heller längre att bränna tegel och takpannor.

Efter år 1914 då både  tegelbruket och sågverket hade lagts ned var det lugnt och stilla på Näsboholm. Alla sågverksarbetare, tegelbruksarbetare och rallare sökte sig till andra platser.

På Näsboholm fanns fram till 1990 en hållplats som hette Näsbovik.Alida Brovall och hennes omyndigförklarade bror Berhard köpte in de delar som tillhört tegelbruket och satsade på jordbruket. Dubbelspåret som tidigare fraktade ut timmer från sågen togs bort och det anlades en hållplats, Näsbovik, mitt emot den plats där tegelbruket hade legat.

Fru Alida Jonsson född Brovall avled 1942. Hennes rättare, Svante Johansson, en trotjänare på gården ärvde då egendomen genom testamente. Han avled två år senare 1944 och arvingarna sålde gården 1948 till Claes Carlsson som var arrendator på Almenäs Gård i Borås.

Fram till 1990 fanns hållplatsen Näsbovik på Näsboholm.

Huvudbyggnaden styckas av

Då Claes Carlsson köpte Näsboholm styckade av huvudbyggnaden från Näsboholm och sålde den till den internationellt kände musikern och kompositören Gösta Jahn. Priset var 175 000 kronor och året 1949. Avsikten med avstyckningen var att finansiera köpet av resten av gården.

Mangårdsbyggnaden hade byggts redan 1782 då Fleetwood eller Elfman var ägare till gården. Under huset fanns både potatiskällare och vinkällare, och en vacker trädgård med snirkliga grusgångar hörde till huset. Men det vackra huset och trädgården förföll under Gösta Jahns tid.

Gösta Jahn hade inte de ekonomiska resurser som krävdes för att underhålla och bevara huset. Trots det bjöd han dit storheter inom konst och musikvärlden.  Många gånger kunde man från de öppna fönstren höra hur Gösta Jahn komponerade sin musik och provade nya passager på sin flygel. Gösta Jahn bodde själv långa tider i New York.

Gösta Jahn brottades med dålig ekonomi och vid och vid ett tillfälle då han behövde skriva rent ett partitur bad han sin dotter Cilla att köpa huset. Kort därefter, i januari 1980, avled Gösta Jahn och på sommaren samma år hölls auktion i den då övervuxna och förvildade trädgården.

Huset vandaliserades

Cilla Jahn hade inte heller möjligheter att ta hand om gården och den stod tom i flera år. En sommar i mitten på 1980-talet vandaliserades byggnaden. Samtliga fönster i huset krossades. Cilla Jahn lät reparera skadorna men beslöt att avyttra fastigheten som såldes för 110 000 kronor.

Köparen var ett byggbolag som ägdes av Dan Rylander. Han lät avverka alla träd på tomten utom den enorma gran som planterades på Alida Bergvalls femårsdag år 1871. Därmed var den en gång så ståtliga trädgården med de vackra lindarna slutgiltigt borta.

Granen fälldes i september 2017 då den dels var mycket gammal och dels angripits av rotröta.

Högvarv i industrin skapar efterfrågan på sommarstugor

Efter andra världskriget går industrin i Sverige på högvarv. I Sjuhäradsbygden växer textilindustrin fram och arbetarna börjar efterfråga sommarstugor. Claes Carlsson var lyhörd för detta. En detaljplan för fritidshusbebyggelse görs över Näsboholm och stadfästs 1956. 94 år gammal avlider Claes Carlsson år 1992  och gården övertas av hans döttrar Anna Håkansson och Birgit Carlsson.

Herrgårdsbyggnaden rustas upp

Dan Rylander som köpte huvudbyggnaden av Cilla Jahn, fick statliga bidrag för att rusta upp huset.  Det ansågs som ett kulturminne värt att bevara. Kostnaderna för att rusta upp huset var mycket stora då det gamla huset under mycket lång tid stått och förfallit. Dan Rylander sålde efter renoveringen huset till ett byggbolag med huvudkontor i Karlstad. Detta byggbolag styckade också av tomterna Näsboholm 1:10 - Näsboholm 1:16 som lades ut till försäljning.

Bodde aldrig på gården

Claes Carlsson bodde aldrig själv på Näsboholm. Gården arrenderades istället ut till olika arrendatorer. Axel Johansson bodde på gården och brukade den från sent 50-tal till slutet på 1970-talet. Då han slutade som arrendator var det svårt att hitta någon ersättare. Jordbruket hade förändrats och det krävdes större marker är Näsboholms för att jordbruket skulle vara lönsamt. Olika arrendatorer byter av varandra. Under lång tid arrenderades gården av maskinentrepenören Göte Hallqvist från Marbäck. Han och hans sambo Maria bedrev bland annat en liten verksamhet med får.

Ekonomisk kris och gården brinner

I början på 1990-talet genomlevde Sverige en stor ekonomisk kris, den så kallade byggkrisen. Fastigheter som tidigare sålts för höga priser blev plötsligt osäljbara.

Försöken från byggbolaget med säte i Karlstad att sälja mangårdsbyggnaden efter renoveringen misslyckades och en vinternatt 1992 brann huset ner till grunden.

Tomten förvärvades så småningom av Lennart Håkansson som åter införlivade marken med Näsboholms Gård.

 

Auktion i juli 1980, sedan Cilla Jahn sålt Näsboholm.

 

 

Auktion i juli 1980 sedan Gösta Jahn avlidit och Cilla Jahn övertagit ägandet av herrgårdsbyggnaden.

Familjen Håkansson tar över Näsboholm

Anna Håkansson, dotter till Claes Carlsson, flyttade 1992 från sitt hem i Borås till den gamla rättarbostaden på Näsboholm. Anna bodde fyra år på Näsboholm tills hon avled 1996.

Näsboholm ägdes sedan gemensamt av Annas syster Birgit Carlsson och Annas äldste son Lennart Håkansson. Under denna tid påbörjades en modernisering av gården.

 

Näsboholms Gård innan branden 1992

   Den nyrenoverade herrgården på Näsboholm innan
   branden 1992.

Näsboholm får en modern detaljplan

Lennart Håkansson påbörjade redan på 1990-talet en utveckling av fritidsområdet. Granplanteringarna inne i fritidsområdet togs bort, vägarna rustades upp och tidigare igenväxta marker öppnades upp. De första kontakterna för att göra en ny modernare detaljplan över fritidsområdet togs också under denna tid.

Den gamla ladugården renoverades och en helt ny ladugård stod klar i hösten 2008. Den 27 oktober 2009 avlider Birgit Carlsson och Lennart Håkansson tar ensam över ägandet av Näsboholms Gård.

  Lennart Håkansson.


Lennart Håkansson initierade i början på 2000-talet en ny detaljplan för Näsboholm. Den gamla planen från 1954 fungerade inte längre. Bland annat hade hus byggts där det var inritat vägar och stranden var ockuperad av ett svartbygge.  Efter många års arbete och många gedigna undersökningar blev planen klar och den 28 januari 2012 vann den laga kraft.

Enligt planen finns det bland annat möjlighet att anlägga ett reningsverk för området och strandområdet har gjorts tillgängligt för fler. Vidare ger planen möjlighet att bygga ytterligare 30 nya hus inom området.


Gula huset byggdes 2017

Vid området Sandslätt i den södra delen av fastigheten Näsboholm finne en vacker badvik, Sandsättsvik. Strax ovanför viken ligger en grupp hus som alla har vacker utsikt över Åsunden.

Gula Huset tillhör familjen Håkansson och stod färdigt i maj 2017.